"sjuk för en stund?"

Vaknade med värdens mensverk men jag menar det har ju hänt de senaste året så det är väl inte så mkt mer med det. funderade på om jag skulle ta en iprem innan jag åkte till praktiken, men tänkte att de fungerar nog endå. tänk när ska man lära sig sin kropp? jag vet ju igentligen att jag alltid behöver ta iprem jätttemånga....!! Hur som hälls lite ont i magen överlever man ju, ända tills jag tydligen inte gjorde det längre, kännde mig jättekonstig, den började snurra och jag svimmade, eller typ svimade eller jag vet inte, jag kommer ju ihåg det mesta, men det var ju inte riktigt planerat att sitta på golvet. det brände i hela kroppen som någon tände eld på huden, som jag hade 1000000000000 grader feber. vi åkte hem, jag la mig i sägen, skit ont i magen, svättades som en gris.. sen frös jag som en gris istället och fick sätta på mig alla kläder jag kunde hitta, efter det kunde jag somna & det kändes bättre. vad det igentligen var för liten sjukdom vet jag inte, det kan ju vara mensvärken. men så ont gjorde det inte så jag tyckte att jag hade behövt svimma? men aja! Annars är de väl kroppen som inte tycker att den får som den vill. om jag tänker efter har den strejkat lite ett tag, Jag har haft den där svimmnings känskan förut en gång, det var väl några dagar sen, men då tänkte jag inte mer på det. jag har svettats på kvällarna och halsen har gjort ont, ibland, sen helt plötsligt försviner de,... men jag vet inte, det är ju inte så att jag gör överdrivet mycket så jag jobbar ihjäl mig, sover på nätterna? mjo iallafall minst sex sju timmar. förutom nån natt nu då. jag vet inte, hade tänkt att rida nu ikväll, eller så vilar jag och ser?! jag vill inte vila, det är ju igentligen inte så att jag är sjuk, den bara spelar lite spel... men samtidigt vill jag inte vakna upp i morgon och inse att de är svinis, då kanske det är bättre att vila & vara frisk i morgon? vad vet jag? jag är ingen docktor...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0